Älskade Benjamin

För 18 år sedan, sent på kvällen, kikade du ut och mötte min blick för första gången. Så efterlängtad och det var en av mina lyckligaste stunder. I samma stund som dina små fingrar omslöt mitt finger förstod jag att mitt hjärta skulle slå, andas och leva med dig. Mitt hjärta fylldes av en villkorslös och gränslös kärlek.

Att det är arton år sedan jag höll dig för första gången i mina armar och att tiden gått så fasligt fort det, är för mig en gåta! Men jag är så STOLT och LYCKLIG över att få vara din mamma!

 

Som liten var du alltid glad och så oerhört tålig, det var full fart framåt och fanns inte tid för något gnäll och tårar. Kramig, kärleksfull och full av upptåg och bus.

Du har vuxit upp till en fantastisk ung man, en ansvarsfull, omtänksam, fin och klok person. Du har ett inre lugn och en trygghet i dig själv som jag ofta avundas dig. Som liten fanns det knappt något tålamod men idag brusar du aldrig upp. Du har aldrig skrikit åt mig även om du många gånger säkerligen skulle vilja. Utan tänker till och ser till allas bästa innan du ger något svar.

Du har ett starkt inre driv och målfokus när du väl bestämt dig för något. Du kan lägga ned mycket kraft och energi och det komner att ta dig långt och göra så att du når ditt mål. Jag är säker på att det kommer att ta dig långt i livet.

Du inkluderar alltid dina syskon och är en sådan bra storebror. Jag är så djupt tacksam och glad att ni alltid värnat och varit så omtänksamma mot varandra. Ni alla tre har varit så hela er uppväxt, och är det fortfarande. Det är en av de saker jag är mest stolt över och som värmer i mammahjärtat.

Benjamin, jag kommer alltid så länge jag kan att finnas vid din sida, fånga dig när du faller, stötta, skydda och hjälpa dig så som jag alltid gjort. Min lilla, stora, älskade pojke. Du gör mig stolt. Livet väntar på dig därute
.

Jag älskar dig mi querido, stort GRATTIS på 18-årsdagen!

Kram från din mamma

En helg fylld med karate

 
I helgen var det dags för Benjamins sommarläger på karaten. Han had everkligen sett fram emot detta så hela familjen var lite peppad inför vad som skulle hända på lägret.
 
Det började kl 10 på lördagsmorgon och slutade kl 17 på söndagen. Sen de började tills de slutade tränade de konstant. Rolig avslutning att han uppgraderade sig med ett sträck på sitt skärp.
Jag är så otroligt stolt över honom. För det va ta mej fan inte lätt. Han valde att inte sova över men skulle trots det, skulle han vara med på nattens aktivitet. detta innebar att jag skjussade ned honom vid 01 på natten. Det var blåsigt och kallt, jag frös som attan men barnen borde ha frusit mer. Deras kläder var våta sen dagens tidigare aktiviteter då de tränat vid en sjö vi har i närheten. Blåsigt och kallt stå alla tappra barn och tränar mitt i natten. Så himla duktiga.
Känner att jag är glad över att jag fick dela den natten med dem. Vilka kämpar...
 
 
Idag var min son stel när han vaknade. Han har en sån otrolig träningsvärk men det är ju förståligt. 
 
Förutom denna aktivitet, har vi grillat på fredagen men goa vänner hemma hos oss... Sen på lördagen bytte vi hus och åt tacos hemma hos dem..
 
Våra barn leker så otroligt bra ihop... De går nog inte en dag utan att våra töser leker ihop.  Så glad över att hon har en sådan bra kompis som M
 
 
 

Hajk med scouterna

Jag har ju lovat Syrsa att vara med på scouterna, vilket innebär även att följa med på hajken som är denna helgen. Idag är det dag nr 2, men jag måste tyvärr arbeta lite extra så idag kan jag inte men igår var jag med. Det är många barn som sover kvar, men inte vi. Vilket var tur det, eftersom Syrsa ramlade olyckligt på stockarna som vi satt på, och fick ont i benet. Det duggade och var halt på bereget och stockarna, så det är inte alltid lätt att ha koll på fötterna när man går i mörker. Då var kvällen slut för hans del och han ville direkt åka hem..
Jag förstod ju att det var för att han fick så ont o ville inte gråta inför de andra. Det lär ju bli ett rejält blåmärkde på benet. ajaj
 
Men innan dess så hade vi det väldigt trevligt....
 
 
Man kan tro att det var jättekallt med tanke på att jag är klädd som en eksimå men så kallt var det inte, sen satt jag nära elden så jag höll mig varm.....
 
 
Sysra sa igår att han visste inte om han skulle gå idag men om han gör det är det orientering som står på schemat... De har täljt själa och nu även målat pilar som de skall använda idag, till vad vet jag inte riktigt men det hoppas jag att de berättar för mej när jag kommer hem ifrån arbetet senare idag...
 
 
Så kvällen var lyckad, med krovgrilling och smorch (nu hur det stavas) det var ialla fall gött...
 
Syrsa är så otroligt duktig min kille, trodde aldrig att han kunde hantera kniven så bra som han gjorde när vi täljde våra grillpinnar... Nervöst tittade jag på när han började o shit va duktig han va... Så jag vart en stolt mamma direkt hihi
 
Nu får jag hoppas att han vill dit idag så att jag berätta vidare, men nu måste jag göra mig iordning för att komma iväg till jobbet, arbetar 06:00-15:00 ungefär.... jipppi....
 
 
 
Taggar: Scouterna;