När jag var på jobbet fick jag ett samtal ifrån min man att Ayla ramlat och gjort illa sig. Jag åkte hem o sa att hon måste ha brutit benet. Jag åkte till Valla Djursjukhus och det var som jag befarande. Benet var av, men inte på något lätt ställe. Hade hon brutit det mitt på hade de kunnat fixa de men nu, fanns det inte så mycket alternativ.
Vi valde att försöka gipsa ihop benet, plågsam, långsam och kostsam behandling. De kunde inte operera i Link, utan kollade även med Strömsholm men även de sa att de inte skulle gå. Amupera var även ett val vi valde bort.
Vad hände:
Varje kväll så tar Benjamin ut Ayla så att hon kan kissa innan han går o lägger sig. Han satt på gungan och ser hur hon ramalr ned ifrån bordet. Hur hon kommit dit vet han inte men det gick snabbt att räkna ut. Vi hade dagen innan flyttat de små studdsmattorna för att klippa gräset. De stod bakom stolarna vilket gjorde det väldigt lätt för henne att hoppa upp på studdsmattan, upp på stolen, upp på armstödet, voila, så är hon uppe på bordet. Men varför skulle hon upp dit. Svaret fick vi senare utav vår granne, för hon har aldrig visat intresse för att ens vilja klättra på möbler innan, så vi vart väldigt fundersamma på varför hon skulle upp dit. Dagar efter, kommer grannen fram och undrar om det gick illa eftersom Ayla stött ihop med en katt. Katten låg alltså på bordet, det var därför hon skulle upp dit. När katten fräser, blir hon rdd o backar och då ramlar hon ner.
Skadan ligger så illa till att det går inte att sätta in stålpinnar eller operera benet. Vetrinären ställde frågan redan första kvällen, att jag måste nog vänja mig vid tanken att hon borde somna in. Men den tanken fanns inte hos mej då. Idag, flera 1000kr senare och ändå går det inte att rädda benet så har vi blivit tvugna att låta hennes somna in..
HELVETE säger jag bara till detta år. Orkar inte skriva mer just nu.. återkommer
Men vad sorgligt. Många styrkekramar till dig.
skriven