Våren är här...



Solen tittar fram, vi tar fram våra kritor och målar trottoaren fin

Egentid med Syrsa

Idag var det dags för mig och Syrsa att ha lite egentid. Precis runt hörnet finns det en ateljé som på lördagar och onsdagar har att man kan få pröva på olika sätt att skapa. Idag var det att måla med kol.

Jag frågade Syrsa igår om det var något han ville göra ihop med mig. Att det skulle bli enbart vi två så att vi fick tid för oss själva. Jag tycker det är viktigt, att få egentid med varje barn lite då och då.

Så idag bar det iväg, det var imellan 11-13. Och tiden bara sprang iväg.

Jag har målat med kol

Detta vart det jag skapade fram. Syrsa glömde sina målnigar han gjorde med kol men han gjorde oxå några med blyerts som jag skall ta kort på sen. Han e så duktig min underbara lilla gris


Xoxo

Hårmunk eller hairdounat

Jag har letat så, och när jag låg inne på sjukhuset hittade jag en liten notis i tidningen cosmopolitans senaste nummer. Hur man gör och framför allt vad det heter.

Fått reda på att den finns att köpa på glitter eller att man kan göra den själv med hjälp av två strumpor.

Under länkarna hittar ni hur man gör med bra text och bild


Lissy

Anni Honey



Att ha ett bra hårspray e väldigt viktigt


Jag skulle välja en med märket Toni & Guy. Detta märket har nu kommit in på Åhléns. Me like =)


Sound of The day Andrew Bayer & Matt Lange ♪

feat. Kerry Leva - In & Out Of Phase (Norin & Rad Remix)


Tillsammans blir allt mycket lättare...

Idag har varit en prima dag.

När jag vakande i morse hade jag verkligen inte sovit mycket. När jag vänder mej i soffan vaknar jag varenda gång. Fredrik kom ner för att kolla till mej och för att säga att Syrsa skulle stanna hemma, så valde jag att försöka lägga mig att sova i sängen. I soffan har jag burrat upp med en massa kuddar bakom ryggen och under benen. På så sätt ligger jag inte helt utsträckt, Fredrik säger att jag ser ut som en gumman när jag går. Jag går ju framåt lutad, Magen kan jag inte sträcka ut rakt riktigt än men det e bättre nu än vad det var innan.

Jag valde ialla fall att gå upp för att sova de sista timmarna i sängen. Aj, ont fick jag men när jag väl hittat en skön ställning så somnade ja in snabbt, eftersom jag inte sovit en enda hel natt sen förra veckan. På sjukhuset h¨ände det u en hel del på nätterna som gjorde att man inte kunde sova.

Ialla fall, jag somnade igen runt 05.30 och vaknade inte förrän 10.15. Evelyn kom visserligen till mej 1 gång och Theo en gång men det somnade jag snabbt om efter. Shit jag minns inte senast jag sov så länge in på dagen. Men vad utvilad jag kände mej. Inget ont i magen, och utsövd. Dagen kunde inte ha startat bättre.

Så när Fredrik var i duschen, plockade jag med disken, och dammsög bottenvåningen. Igår tog jag ju hand om tvätt så då tänkte jag att jag kunde testa detta. Visst kändes det i magen men inget jag inte kunde klara av

Idag var alla barnen hemma utav sjukdom. Vi fick åka med Evelyn till vårdcentralen och fick hostmedicin och en emot hmm..får kolla vad det var mera. Men lilla puffa e riktigt sjuk. Hög feber och inte alls bra. Hon och sysra får samma medicin emot hostan ialla fall. Så det e lättare att få dem att ta den när de gör det tillsammans.

nu skall jag försöka få lite sömn

Xoxo
 

Jag fick jobbet =)

JIPPI

Jag vart uppringd utav tornet, de som jag intervjuades utav innan op. De sa att jag fått anställningen och de skall ringa på måndag med mera detaljer. Jag är verkligen as glad, men fundersam om hur ajg fint skall lägga fram det att jag skall ta det försiktigt i början. Jag får ju inte gå långa sträckor, eller göra tunga lyft. Vilket jag kommer att göra hela dagarna.

Jag kommer att jobba som frukostvärdinna, servitris och inköpsansvarig för maten. Stället verkar väldigt bra och arbetskamraterna var trevliga. Tror att jag kommer att trivas.

As skönt att det e tidigt på dagarna så då arbetar jag ca 06:00 till 14:00. Sen kan jag även hjälpa till kvällstid med servering av konferansmiddagar. Helger om det är bröllop osv. Så detta ser jag verkligen fram emot.

Men egna bio salong

Idag efter att S åkt hem var det äntligen min tur att få tv:n. Jag har visserligen inte saknat den eftersom jag har haft min dator och filmer med mej. Men skönt att få kolla på filmer man inte sett innan och kunna sappa lite.
När de då skulle flytta över tv:n till min sida upptäcktes det att den inte kunde stå på min sida. Fanns inget antennutag. Om de hade ställt dej vid mej skulle sladden gå över hela sovsalen och om E skulle vakna och vilja gå på toa så skulle sladden vara i vägen. Så då fixade vi det så att jag fick en skön stol. Så jag har nu min alldeles egna biosalong




Idag kom även familjen förbi och det kändes så skönt att få träffa dem. Jag höll på att somna i min älsklingsfamn, han likaså för han var verkligen trött. Stackran. Vill komma hem så att jag kan hjälpa honom med avlasning med barnen. För det blir ju en del att göra när man e helt själv.

Vi kom oxå fram till att syrsa behöver mera byxor, så vi får väl ta o kolla om vi kan få tag på några bra och billiga jeans någon stanns. För kläder behöver han ju.

Får hoppas att E inte väcker en som hon gjorde i natt, skrikandes. Det gjorde ju att man inte sov så himla bra natten tills idag. O behagligt var det oxå. Hon pratar ju i sömnen så man vet ju int eom hon pratar med en, eller om hon pratar för sig "själv". Förr förra natten när jag gick på toa så drog hon upp draperiet imellan oss flera ggr och tittade på mej, sen drog hon för, sen upp igen.
-jA E, vad vill du.
Inget svar som hörde man tunga andetag igen så om att hon sov. Shit alltså hon kan verkligen skrämmas. Hon skrämde även S, på morgonen när hon var ute och vandrade jättetidigt ena morgonen. S trodde att det först var jag som varit på toa men det visade ju sig att det var E, vilket hon upptäckte när hon dök upp bakom hennes draperi och gjorde, ja nu vad hon gjorde. Läsklig men söt liten tant

Nu skall jag avrunda här o säga god natt så hörs vi imorgon

XoXo


Kvar på sjukhuset...Ja roligare har man ju haft

Nu är det klart, operationen gick bra. Men jag måste ju säga att allt runtomkring kunde ju gått smidigare.

Här har jag träffat en tjej som gjorde samma operation som mig, dvs bukplastikoperation. Vi två har verkligen varit som på två olika sjukshus. Alla har varit jättetrevliga utav personalen (utom en, måste ju finnas en bitch på varje ställe) Berättar om henne senare.
Men det jag menar är ju att hon fick allt berättat för sig innan, de gick igenom operationen och fick träffa läkaren och kanske ställa de frågor hon hade med sig och undrade över. De ritade och pratade med henne uppe vid vår sovsal. I ett avskides rum brevid.

Min läkare fick jag träffa precis innan jag skulle in och ligger då i förrummet. Jag hann inte ställa mina frågor jag hade, utan jag fick snabbt ställa mej upp och de ritade på mig hur de skulle skära i mej. Sen va de borta. SHIT  va snabt det gick.  Jag tänkte att detta går säkert bra ändå och jag kan säkert få träffa henne efter op. Vilket jag fick, hon var jättesnäll men då var jag så lullig utav all medicin så då ställe jag inte mina frågor då heller.

Sen när jag pratade med min läkare så vart det skillnad på sjukskrivning. Hon skulle bli sjukskriven i 4 veckor direkt. Sen fick man se om hon får det förlängt.
 Jag skulle få en vecka. Men herre jag e ju inte ens utskriven och det har gått snart en halv vecka. Det hon sa var ju att jag var arbetslös. Då går jag ju ändå bara hemma. Men jag sa då att men när denna vecka e slut så skall jag då kunna jobba direkt, e det något jag kan göra? Lyfta tunga backar med tomglas och backar med disk? EE näää. Skulle inte tro det. Så då förstod hon att en vecka kanske inte var så bra.

Sen är det historien om dessa helt onödiga (fick man reda på sen) stödstrumpor.
Som sagt min goa granne fick stödstrumpor efter att hon kommit upp ifrån operationen. Vi två fann varann direkt och hann prata en hel del med varann innan op så vi båda visste vilken op både skulle göra och vår  sjukhusbakgrund i stora drag. När hon fick sina stödstrumpor, berättar denna sjuksyster att det var jätteviktigt att ha på sig dessa eftersom man e mycket stillaliggandes i början och det skall förebygga så att man inte får blodproppar osv. Det var väldigt viktigt fick jag fram att hon ville förmedla. Så när de kom till mej (en annan sjuksköterska) så frågade jag henne om jag oxå skulle få stödstrumpor. Fick svaret nej och när jag frågade varför tog det hus i taket, om blickar kunde döda skulle jag varit död nu, hon vart så arg. Jag frågade men varför får hon det då, då höjde hon rösten om att hon kunde inte diskutera varför hon låg inne och vad hennes sjukdomsbakgrund var med mej, men jag svarade att allt det där visst jag ju redan. Vi har ju faktiskt pratat med varann. Vilket gjorde henne ännu argare. Va pratar ni med varann, blicken, det får ni inte göra.!!!

 Och ni som känner mej vet ju att jag reagerar på 2 sekunder om jag blir bemött fel. Så jag höjde oxå rösten och högg som en kobra. Jag sa att jag kunde köpa dessa strumor om det var så men jag skulle attans ha ett par. Jag hade ju nyss hört hur viktigt det var att ha på sig dessa strumpor, så vad skiljde henne ifrån mej.
Måste bara tillägga att detta hände när alla går runt och presenterar sig för patienterna, vilka som skulle jobba nattskiftet. Så det var säkert 5 personer med. Så nu stod alla omkring oss med munnarna vidöppna och kände väl att atmosfären i rummet inte var på topp. Så en annan tjej tar tag i hennes arm, då tar hon ett stort andetag och säger att de skall hämta strumpor åt mej.  

Dagen efter kommer sjukgymnasten Tobias, och säger
-aha, det e du, med stödstrumporna. MEN du var ju trevlig ju.
 Ja, då vet man ju hur mycket skit hon har snackat inne i fikarummet. Inte så himla kul men det var ju inte jag som började. Jag hade inte ens tänkt på att jag behövde stödstrumpor om det inte vore för att grannen fick några och fick det predikat för sig hur viktiga de var. Så jag e ialla fall bitchen på avdelningen här nu. AS kul..NOT.
Sen berättar två andra sjuksystrar att de vart förvånade att vi hade stödstrumor eftersom det ges till patienter som skall ligga stilla länge, vi skulle ju upp dagen efter. Då behövs ju inte dessa strumpor. Så detta bråk var ju helt onödigt men ändå inte till viss del. Jag vet ju inget om när, var, hur och varför man skall ha dessa strumpor. Jag kunde ju inte veta att de var onödiga. Rätt skall vara rätt och får hon, skall väl ändå jag oxå få, man lugnar ju sin patient on inte annat? För varför skall efterbehandlingen vara olika för samma operation.

Nu har jag varit här i några dagar och fick beskedet att jag inte får åka hem i dag heller. Jag vill verkligen hem, men igår fick jag feber och vart helt lullig så det var lite obehagligt måste jag erkänna. Kändes precis som att jag var full, när jag blundade så snurrade allt.

Min familj har varit här i fredags och hälsade på mig. När man e ifrån dem så märker man hur mycket man saknar dem. Fredrik va så himla gullig. Hade köpt med sig hela affären åt mej. Fick massa gött att knapra på men jag har inte ätit så mycket utav det. Får spara på det tills jag kommer hem och kan dela med mig till barnen  hihi.

Igår kom Angelika förbi oxå. Hon hade med sig en cosmo och djungelvrål. underbart att kunna förgylla dagen med bra läsning när man har det som tråkigast. När hon var här började jag känna mig lite dålig och när vi lämnade fikarummet så snurrade hela världen och det kändes som att jag fick släpa med mig fötterna för att komma fram. Kändes nästan som att jag fick be henne att gå, vilket jag säkert oxå gjorde, minns inte riktigt. Men hon vart inte tjurig för de. Hon har köpt ett hus så mycket snack vart det om de. SÅ himla kul, nu väntar jag bara att det skall komma en knobb där oxå hihi

cosmo och djungelvrål


Väntar och väntar

Ligger nu på sjukhuset och väntar på att få komma in till operationsalen. Jag har ännu inte träffat läkaren som skall operera mej. Men tjejerna som jobbar här säger att han skall vara bra. JA det hoppas jag annars blir jag ju inte glad. Vill ha ett bra resultat med tanke på hur ont det kommer att göra.

Jag har även berättat att jag e en person som inte visar så mycket känslor när jag får ont, så frågar de mej hur ont jag har på en skala 1-10 och jag svarar 10. Så är det ta mej fan 10, trots att jag inte ligger o skriker och gråter.



Imorse väckte vi alla barnen tidigt och jag fick massa pussar och kramar ifrån alla flera gånger innan jag körde till sjukhuset. Resan dit gick bra, var lite trött men jag hittade och körde helt rätt enligt skyltarna. Martin däremot som satt brevid va nog lite trött, ialla fall okoncentrerad haha gjorde allt annat än att kolla på vägen eller hur jag körde. Men fram kom vi och hittade till avdelningen.

Det finns en tjej till här som skall göra samma operation som jag delar rum med, väldigt snäll och som det ser ut som åker hon in före mej. Japp, där åkte hon iväg.

Sitter och tänker på mina barn och min underbara man. Vad skulle jag göra utan dem. Fredrik har varit så himla gullig den senaste tiden att man går runt på små moln och är som nyförälskad. Precis så som det skall vara efter 10 år i ett förhållande med tre busungar.

Nu kanske ni undrar varför han inte e med mej här på sjukhuset men jag anser att det behöver han inte vara. Vi behöver honom hellre på jobbet och ta hand om barnen hemma.

Han kommer ju se mej så mycket sen ändå närjag kommer hem. Skall placera en klocka vid soffbordet och ringa på honom hela tiden efter pussar hihi. Han e verkligen en sån kille som gillar att mysa och pussas, sånt gillar jag. Gosa, helt underbart.

Nu skall jag avrunda för ag hoppas att snart få komma iväg här. Men skit alltså va hungrig jag e




ÄLSKAR HONOM BARA MER FÖR VAR DAG SOM GÅR....

Fixar o donar som en tok....

Jag har sprungit runt här hemma nu i 2 dagar och försöker fixa klart så mycket jag kan för att underlätta för min älskling när jag inte kommer kunna röra mig.

Jag skall imorgon göra en bukplastikoperation. Detta för att jag har gått ner 50 kilo och har fått löst skinn på magen. Inget som syns när jag har kläderna på men när de åker av är det något som jag inte gillar att se. Fredrik (som vanligt) klagar aldrig. Han älskar mej precis för den jag är och det känns otroligt skönt att veta det och att han verkligen menar det men för mej själv, att se mej i spegeln gör det svårare för mej att förstå att han gillar det han ser. Så nu äntligen skall detta göras. Kommer att få ont, men jag har gjort 2 kejsarsnitt så jag vet att det kommer att göra ont men det går över.

Jag kommer att vara inskriven i 3 dagar, bara tanken att vara ifrån min familj är nog det jobbigaste men de kommer ju och hälsar på mej.

Så nu har jag ialla fall fixat en himla massa här hemma. Jag har tvättat dygnet runt, strukit kläder, för det e något Fredrik aldrig gör. Att barnen går runt i skrynkliga kläder e ett sort Nej så lika bra att stryka dem innan så att de inte ser helt förjävliga ut när han tar fram kläderna. Har bakat en massa glutenfritt bröd. Brukar baka dessa på torsdagarna eftersom det är vår bakdag men då e jag ju inte hemma så fick fixa det på vår pysseldag istället. Vilket barnen kommenterade, jag sa att de fick måla men mamma kommer inte att måla med dem. Utan jag måste baka. De fick till jättefina målningar utan mej, så när de torkat klart kommer de nya målningarna upp på väggen.

Tidigare idag har jag och barnen kakat inför myskvällen vi skall ha ikväll. Det var väldigt länge sen vi gjorde kladdkaka så vi kom framtill att vi skulle ha det med god grädde. Funderde på om jag skulle baka glitenfria bullar eftersom jag såg att Fredrik inte hade så många kvar men nu har jag gjort börd och han har ju kvar en massa muffins i två olika smaker så han klarar sig nog tills jag kan baka igen.



Igår var det ju alla hjärtans dag, vilket vi i familjen oxå firade. Men egentligen e den stora dagen för mej p Fredrik idag. Vi sa båda att vi inte skulle ge varann något men ändå så vart det ju så. Fick bla ett helt underbart kort utav Fredrik som han skrivit jättefint i. Jag kan inte fatta att vi varit tillsammans i 10 år, shit alltså. Men många fler får vi hoppas att det blir.


Sound of The day Sebastian♪

Sunday Morning


Vig liten puffa...

Evelyn har ju visat ett stort intresse att börja träna gymnastik. Hon vill gärna att jag skall visa henne hur hon skall träna för att kunna gå ner i spagat och splitt.

Hon tittar gärna på de kort som jag har sen jag var ung och var med i Norsholmsungdomscirkus. Så nu sakta men säkret gör hon saker som jag gjorde när jag var liten.

Det hon tränar på nu är i att stå ordentligt i brygga, och tänja så att hon kan gå ner i slpitt och spagat. Jag har sagt att vi får gå lugnt fram men när hon vill så sätter vi oss och tänjer och tränar. Vill hon så skall hon självklart få höra det.



Visst e hon duktig =)

När jag får körkort sen kan hon ju få börja på gymnastiken som finns här i stan. Det är något hon ser framemot redan idag men eftersom jag inte kan köra henne dit får det vänta. Men snart så ...förhoppningsvis kan hon få börja träna...

Sound of The day Gareth Emery♪

 feat. Christina Novelli - Concrete Angel


Gos...



Mina underbara....


RSS 2.0