Sjuka hela högen...men vilket bra slut på en arbetsvecka.

Veckan har varit tuff. Alla tre barnen har varit sjuka. Lilla Theo är det fortfarande snorig men febern är borta. . Evelyn har kommit tillbaka till sitt egna jag och springer runt och leker som vanligt. Syrsa hostar fortfarande men har ej nån feber längre. Så man kan ju säga att de blivit bättre än vad de var i början av veckan ialla fall. den enda som klarat sig än så länge är ju Fredrik. Hoppas att han inte blir sjuk fär när han blir det så går det så länge innan han blir frisk igen. Men tur att han inte blir som andra män kan bli, ligger o klagar hela tiden och ber om hjälp om minsta lilla. Hade han varit sån hade man ju lämnar honom för länge sen :P. Nä skämt och sido. Jag har redan 3 barn jag behöver inte ett 4:de. 

Till vänster Evelyn, teho och Syrsa


I måndags (19 jan-09) var jag efter jobbet och tog fika med en utav mina bästa vänner Angelika . Det var så länge sen vi kunde träffas enbart själva. Så vi hade det väldigt trevlig och pratade om allt och inget. Skönt att kunna komma ifrån lite för hemma är man ju mamma på heltid och ibland kan man även kalla sig älskarinna till min fästman.

Hos oss är det ju barnen som går före men att bara somna ihop och ge varann pussar och kramar under dagen kan räcka länge tills man kan komma närmare längre fram. Det är ju inte det som är det viktigaste i ett förhållande men skall ändå finnas där. Annars kan man ju lika väl vara bra vänner.

I veckan som varit har Fredrik stannat hemma med barnen eftersom jag har haft utbildning på  jobbet. Vi fick en tjock pärm med massa koder och information om vad vi skulle kunna.
Vi frågade ju behöver vi verkligen kunna allt? Vi menade det var ju inte någon liten pärm de satte i händerna på oss. 
Svaret vart ju:
-Ja ni skall kunna svara på allt som kunden frågar om och vi har sållat bort det ni inte behöver veta. Så allt som finns i pärmen skall ni kunna.

Då känndes det som att pärmen plötsligt vägde ton. Direkt fick man huvudbry och började oroa sig om man ens skulle klara av att lära sig hälften. Utbildningen var bra med mycket repetioner så man lite gratis pluggande där. Provet skulle vara på torsdagen och jag kände att jag började bli mer och mer förskyld. På onsdagen var jag så dålig att jag hade feber och hostade så att jag knabbt hann andras. Men jag visste ju att provet var jag ju tvugen att göra. På onsdagkvällen förhörde Fredrik mej men jag somnade innan vi ens kommit hälften av pärmen. Jag var helt slut.  Jag orkade verkligen inte. Det har varit dåligt med sömn hela veckan eftersom barnen krävt sitt. Många oroliga nätter med väldigt lite sömn. Imellan ons och torsdag vart det 2 timmars sömn. På torsdagen gick jag o la mig efter en massa spring till Evelyn vid 02:15. Kl 04:15 var jag uppe igen och badade med Theo eftersom han var klar och pigg. Fredrik fick sova vidare eftersom han skulle orka med resten utav dagen. Vi båda hade ju fått lite sömn hela veckan och eftersom jag ändå rabblade en himla massa koderi huvudet och ändå inte kunde somna om efter att blivit väckt gick jag upp. Theo hade tydligen sovit väldigt länge efter att jag lagt honom igen. Ända till 11:00 så att han fick bada gjorde honom säkert trött igen.

Så när man kom till jobbet på torsdagen och kände att man inte hade pluggat så väl bra och kunde inte prata för rösten hade försvunnit kände man sig inte på topp.Jag var så hes att man inte hörde vad jag sa. Hostade konstant och hade feber.  De sa att jag skulle gå hem men jag skulle ta mej fan göra det dära himla provet innan. Sen kunde jag gå hem, Jag kände mej inte alls förberedd. Kunde inte ens hälften vad som stod i pärmen.

Så på eftermiddagen vart det änntligen prov.  Man skulle få reda på det direkt om man klarade av provet eller inte vilket bra. Det var ju därför jag stannat för att få reda å det på direkten. Skulle jag misslyckas skulle man få en chans till. Fast på fredagen istället.

Första frågan..FEL..Fan det började ju verkligen bra det här.
Det fick bära eller brista. Känndes som att man svarade fel på varenda fråga. Jag satt sist kvar, alla andra var ju så hilma snabba. Jag säger till Camilla att jag är klar men jag har troligen fått underkänt. Känner mej väldigt deppig eftersom jag inte ville komma tillbaka och behöva göra det igen.  
-Är du säker på det? säger Camilla. Läs där....
Då ser jag en text som säger Grattis du har klarat av provet.
Gissa om jag vart glad. Jag ropar  JA rakt ut och börjar hosta på direkten men den hostattacken var det värt. Eftersom jag var så hilma glad.
Direkt efter provet sa jag att jag anmälde mig sjuk och gick hem. Orkade inte sitta upp en minut till.

Får se vad vi hittar på till helgen för nu skall jag bara ta det lugnt och försöka bli frisk till på måndag.

Ha en trevlig helg vänner..

Pussiluss på Er

Sosso

Kommentarer :

#1: BIBBI

GRATTIS! DU ÄR EN KÄMPE ! BRA GJORT.

KRAMIS.

skriven
#2: Sosso

Tack tack....Vart så himla glad :)

skriven

Kommentera inlägget här :