Fy, jag vill inte :(

Nu kommer känslan krypandes. Ilar sig igenom hela kroppen och man känner sig så hopplös. Man kan inget göra, inget som kommer att ändra framtiden.

Det är sista veckan på semestern.



Visst hade det varit värre om det  var idag som jag skulle ha arbetat men fy att man mår så dåligt av bara tanken att börja igen. Då börjar oron, illamåndet om att få kämpa om sin plats på inbound. Som man innan sin föräldrarledighet hade för givet.  Annars skall det bli kul att få träffa vänner igen. Tur att man har arbetskamrater man trivs med annars hade det varit hopplöst. Hade inte denna känslan om att man är motarbetad är arbetet väldigt kul. Men tur att jag inte är ensamn om att känna så här. annars hade deet varit konstigt.



Så ännu en måndags morgon och enbart en vecka kvar på semestern :(.

MEn idag kommer Yasmin och hennes 2 söner då det skall bli kul

kramis

Kommentarer :

#1: Bibbi

Ja du Sofia....den där ångesten känner man igen. Den infann sig, alltid lika säkert varje söndag förr i tiden för mig, när en ny arbetsveckka närmade sig. Konstigt att man känner så, för väl på arbetsplatsen så gick det ju alltid bra.

Njut av din sista vecka.

Kramis.

skriven
#2: Helena/R&S

Jaa usch, delar den med dig - bläh.

skriven

Kommentera inlägget här :